tisdag 12 september 2017

LUNCHKLUBB 28 september 

JAN E. FRYDMAN
talar över ämnet

EU:s nya handelspolitik , bygga broar, riva murar


Jan E.  Frydman är jur.kand och civilekonom. Han är särskild rådgivare till kommissionären Cecilia Malmström i handelspolitik och och transnationella frågor. Han är advokat vid Frydman Advokatbyrå i Stockholm, och var tidigare  verksam bl.a. vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm och New York. I samband med Sveriges inträde i EU blev han engagerad som juridisk rådgivare vid EU-kommissionen och sedermera chef för enheter inom internationella och regulatoriska frågor. Han har även en bakgrund inom svenskt och amerikanskt näringsliv och har dessutom varit adj. domare i Svea hovrätt.
 Datum : Torsdag 28 september 12.15. Plats: Västra Trädgårdsgatan 11, Oddfellowhuset.
Anmälan till  Pernilla Lindh. på lindh.pernilla@gmail.com eller på telefon 08-43764273. 


torsdag 15 juni 2017

Styrelsen tackar tidigare styrelsekolleger

Styrelsen i Svenska Paneuropaföreningen tackade Carin Berg, Håkan Jonsson och Johan Eriksson för insatserna i styrelsen för föreningen. Här ses vi alla samlade för detta tillfälle! Carin, Håkan och Johan  kvarstår som adjungerade medlemmar till styrelsen. Ett utmärkt sätt att säkra en smidig övergång från den tidigare styrelsen! Ordförande Walburga Habsburg Douglas tackade varmt avgående ledamöter för deras arbete och starka engagemang för föreningen.

Svenska Paneuropaföreningen besöker Historiska muséet

Den 14 juni höll föreningen ett medlemsmöte på Historiska muséet där vi fick en guidning och presentation av utställningen på temat vikingatiden. Det var ett 30-tal medlemmar som deltog i träffen och vi tog del av teorierna kring bakgrunden till vikingatiden med dess vidsträckta resandeströmmar söderut och öster om  det Europa vi känner idag.På bilden flankeras den ståtliga runstenen av Historiska muséets guide Elisabeth Ryde.

söndag 11 juni 2017

Carola Lemne, Svenskt Näringslivs Vd, talade vid föreningens lunchmöte den 31 maj på temat "Svenska utmaningar i europeiskt perspektiv. Carola Lemne pekade på behovet att pröva nya metoder på arbetsmarknaden och att Sverige är inne i en kraftig strukturomvandling där digitaliseringen påverkar processer och arbetsroller. Nya metoder behöver prövas för att klara av utbildningsklyftorna. En av metoderna bör vara att minska trösklarna för insteg på arbetsmarknaden.

tisdag 30 maj 2017

Inbjudan till Historiska muséet onsdag 14 juni kl.13.00!

Medlemmarna hälsas välkomna till Historiska museet onsdag 14 juni kl.13.00!



Vi bjuds på en guidad tur där vi får del av kunskaper om Vikingarna och deras härjningar i Europa. Den guidade turen börjar kl 13.00 och beräknas pågå en timme. Vi ordnar ingen organiserad lunch i samband med besöket, men restaurang Rosengård öppnar kl. 11.00 och stänger kl. 16.00. Där kan man få kaffe och smörgåsar eller sallader och enkla rätter och ett glas vin. Om vädret är gott, kan restaurangens innergård (rosengård) rekommenderas.


DATUM : Onsdagen den 14 juni kl. 13.00

PLATS : Historiska museet, Narvavägen 13-17

KOSTNAD : 0 kr. Svenska Paneuropaföreningen står för kostnaderna för guidningen.

Dessvärre accepterar museet högst 30 deltagare per grupp. Vi måste därför begränsa antalet deltagare till just 30 personer. Såsom vid ambassadbesök  gäller därför « först till kvarn ».

Anmälan senast den 13 juni kl. 10.00 till Pernilla Lindh ( lindhpernilla@gmail.com). Vi träffas senast kl. 12.55 i foajén till Historiska museet.
.

VÄL MÖTT !


Svenska Paneuropaföreningen vill samtidigt passa på att tacka alla som kommit till våra möten och önska er alla en god sommar samt hjärtligt välkomna till nya spännande möten till hösten !

tisdag 16 maj 2017

EUkomissionen/ EU parlamentet : Styrelsen för svenska Paneuropaföreningen
träffade den 15 maj EUkomissionens chef Katarina Areskoug Mascarenhas.

Det blev ett mycket givande utbyte om läget i Europa, pågående dialog kring 4 scenarior för EUs framtid, Brexit och effekterna för EU samarbetet utifrån Frankrikes genomförda presidentval, kommande val och nomineringar med mera. Vi diskuterade hur vi når ut inte minst till ungdomar med flera. Vi utbytte information om kommande aktiviteter som planeras. Svenska Paneuropaföreningen uppskattar det nära och fruktbara samarbetet vi har sedan flera år med det svenska kontoret.

Lunchklubb 31 maj! Vi träffar Carola Lemne,VD för Svenskt Näringsliv

Vid lunchen den 31 maj har vi glädjen att få träffa  Carola Lemne,VD för Svenskt Näringsliv.
Hennes ämne är "Ett utmanat Sverige - ur Europaperspektiv".
Carola Lemne håller sitt föredrag kl 13.00. Vi träffas som vanligt 12.15.
Alltså VÄL MÖTT på vanlig tid och plats!
Välkommen med din anmälan till lindhpernilla@gmail.com

fredag 12 maj 2017

26 April var Ingmarie Froman vår uppskattade gäst på Lunchklubben

Den 26 april efter den första valomgången i det franska presidentvalet men före det andra och avgörande slaget, gästades lunchklubben av journalisten, författaren och Frankrike- kännaren Ingmarie Froman. Ingmarie som bland annat varit utrikeskorrespondent för TV i Bryssel och Paris berättade engagerat och initierat om turerna i det franska presidentvalet, om partierna och naturligtvis särskilt om de två slutkandidaterna Emmanuel Macron och Marine le Pen. På söndagen den 7 maj stod det avgörande valet och nu vet vi att Emmanuel Macron är Frankrikes tillträdande president. 

Viktigt för Emmanuel Macron är att få ett gott stöd i Nationalförsamlingen. Val skall hållas i juni. Det finns all anledning att nära följa vad som händer i Frankrike. Hela Europa berörs av hur fransmännen röstar.


fredag 28 april 2017








Efter årsmötet den 27 mars fick deltagarna lyssna till en "föreläsningskonsert" av lutenisten Pierre Nordahl med temat 

Våra europeiska rötter - renässansen:
Ordning, skönhet och sammanhang

Morerna förde med sig till Spanien och södra Frankrike ett medvetande om det klassiska arvet och kosmos: man upptäcker "den gudomliga ordningen" med planeterna och stjärnorna, en harmonisk uppbyggnad av världsalltet. Tycho Brahes och Galileos astronomiska studier ledde vidare till renässansens universitetsstudier "in quadrium": astronomi, aritmetik, geometri och musik. Med Konstantinopels fall 1483 flydde de lärde därifrån till olika delar av Sydeuropa, framför allt till Italien. Men alla Europas länder influerades, som vi känner det i konst, musik och poesi, inte minst i Shakespeare's sonetter och pjäser.

Detta illustrerar lutenisten Pierre Nordahl i tal och musik. Hans studier inte bara i musik utan också i lutans utveckling har lett honom till fördjupade studier i renässansens mångfacetterade värld. Redan i unga år var han fascinerad av dess kreativa uttryck och flöde av influenser som hela tiden befruktar helheten, samtidigt som man entusiastiskt grävde ner sina fötter i antikens rika mylla. Här kan man verkligen tala om ett europeiskt utvecklingsblock!



Europakommissionen i Stockholm bjuder in ungdomar att fira Europadagen 


Ung i EU – Europadagsfirande den 9 maj i Europahuset


•Diskutera EU:s framtid med EU-minister Ann Linde.
•Lyssna på ungdomar som arbetat som volontärer, studerat, praktiserat eller fått jobb i Europa och få tips om hur du själv kan dra nytta av den fria rörligheten inom EU.
•Hör ungdomar från Storbritannien berätta vad Brexit betyder för deras framtid.
•Bevittna handslaget mellan EU-ministern och ungdomsorganisationer för att öka ungas delaktighet i EU-politiken och lyssna på en diskussion om hur du kan påverka besluten.
•Debattera framtidens Europa med företrädare för de politiska partiernas ungdomsorganisationer

9 maj, 09:30 - 15:15
Europahuset, Regeringsgatan 65 (våning 2), Stockholm


onsdag 19 april 2017

Fyra Samtal om Europa


Måndagen den 24 april 2017, kl. 13.00 – 17.00 
Europahuset, Regeringsgatan 65, Stockholm 

Organiserat av Svenska Paneuropaföreningen i samarbete med 
Europeiska Kommissionens representation i Sverige och 
Europaparlamentets informationskontor i Sverige 
 
Seminariet är kostnadsfritt, anmälan senast 20 april till:  

EU firade nyss 60-årsdagen av Romfördragets undertecknande. Till 50-årsdagen framtogs en slogan och logga på temat ”TILLSAMMANS”, på medlemsländernas alla språk och med en blandning av alla färger och olika bokstäver, tecken och typsnitt, som symbol för enighet i mångfalden.

Den europeiska enigheten är emellertid inte självklar och given, vilket visar sig emellanåt, i ord och handling, från länder och individer.

Till en början handlade samarbetet i huvudsak om att säkra freden och skapa ett ekonomiskt välstånd för de krigshärjade länderna och folken i Europa. Med åren har EU utvecklats och kompletterats för att bygga ett socialt och miljömässigt  hållbart  samhälle  och  för  att  på  olika  sätt  förbättra  på  områden  i  medborgarnas vardag.

Strävan att vara ett Folkets Europa kräver dock stöd och förankring hos just folket,  vilket  i  sin  tur  kräver  en  folklig  debatt.  En  engagerad  och  engagerande debatt om hur vi ser på EU, vad vi vill med det europeiska samarbetet och vad det faktiskt står för.

- Finns en känsla av samhörighet, en gemensam kultur, en europeisk identitet?
- Finns en gemensam bild och önskan för den framtida utvecklingen på vår kontinent?
- Vad gör EU egentligen, vad behöver förbättras och vad är ibland rena myter?
- Hur ska vi tala om Europa, för att informera och engagera, för att möjliggöra en delaktighet för alla?

Hur går vi vidare tillsammans? 

Svenska Paneuropaföreningen inbjuder till ett seminarium med 
fyra panelsamtal kring dessa frågor. 

Varmt välkomna! 

PROGRAM - Fyra samtal om Europa, 2017 

 Tillsammans i Europa? 

 Moderator: Håkan Jonsson, Svenska Paneuropaföreningen

   
13.00-13.45  Europeisk identitet?

  Hans Lepp, tidigare kulturråd vid Svenska Institutet
  Iwona Preis, Intercult / Europa Direkt
  Abelone Tischbein Madsen, student och Paneuropamedlem
 

14.00-14.45  Visioner för Europa? 

  Nils Karlsson, chef forskningsinstitutet Ratio
  Per Hilmersson, internationell chef på TCO
  Carin Berg, professor och tidigare ordförande i Svenska Paneuropaföreningen
 
 
14.45-15.15  Kaffepaus  
   

15.15-16.00  Sant eller falskt om EU? 
 
  Ylva Nilsson, journalist och EU-bloggare
  Lars Ströman, pol. red. Nerikes Allehanda
  Mikael Petterson, exekutiv producent, Sveriges Television (tbc)


16.15-17.00  Hur tala om Europa?

  Lena Lid Falkman, retorikexpert
  Lars Truedson, journalist, föreståndare Institutet för Mediestudier
  Johan Wullt, kommunikationschef Europeiska kommissionen i Sverige


17.00   Mingel med förfriskningar 


FYRA SAMTAL om Europa 2017 är organiserat av 
i samarbete med 

och 


Svenska Paneuropaföreningen har som syfte att verka för ett enat Europa samt att fördjupa svenskarnas förbindelser med andra europeiska folk. Svenska Paneuropaföreningen är en partipolitiskt obunden sammanslutning, som vill fokusera på europeisk identitet och européers vardag och hur vi européer engagerar oss i varandra. Vidare vill vi verka för kulturell tolerans och respekt för minoriteters rättigheter samt för de olika europeiska regionernas särprägel. "Paneuropa" betyder "hela Europa". Svenska Paneuropaföreningen är en del av den internationella Paneuroparörelsen, som startades 1922 i efterdyningarna av det första världskriget.

torsdag 30 mars 2017

Lunchklubben 2017 möte III med Katarina Areskoug Mascarennhas

Katarina Areskoug Mascarenhas
Lunchklubben gästades den 29 mars av chefen för Europeiska kommissionens representation i Sverige Katarina Areskoug Mascarenhas. Med sin bakgrund bl.a. som statssekreterare för EU-frågor får hon betraktas som en av de mest EU-insatta personerna i vårt land.
Hennes ämne var "Utmaningar och möjligheter i dagens EU-arbete". Och det fanns naturligtvis mycket att tala om. Just under hennes anförande lämnade britterna in sin ansökan om utträde ur Unionen.
Vad som framgick väldigt tydligt var emellertid det viktiga och framgångsrika arbete EU gör men som ofta kommer i skymundan för kriser som t.ex. Brexit. Särskild uppmärksamhet ägnades den av Kommissionen nyligen framlagda vitboken om EU:s framtid som ställer frågor till medlemsländerna bl.a. om man skall fortsätta som förut eller om man skall göra mer eller mindre.
Det var i allt mycket berikande att få lyssna till Katarina Areskoug Mascarenhas.

måndag 27 mars 2017

Våra europeiska rötter - renässansen


Våra europeiska rötter - renässansen:
Ordning, skönhet och sammanhang


Morerna förde med sig till Spanien och södra Frankrike ett medvetande om det klassiska arvet och kosmos: man upptäcker "den gudomliga ordningen" med planeterna och stjärnorna, en harmonisk uppbyggnad av världsalltet. Tycho Brahes och Galileos astronomiska studier ledde vidare till renässansens universitetsstudier "in quadrium": astronomi, aritmetik, geometri och musik.
Med Konstantinopels fall 1453 flydde  de lärde därifrån till olika delar av Sydeuropa, framför allt till Italien. Men alla Europas länder influerades, som vi alla känner det i konst och musik, inte minst i Shakespeare's sonetter och pjäser
Detta illustrerar lutenisten Pierre Nordahl i tal och musik. Hans studier inte bara i musik utan också i lutans utveckling har lett honom till fördjupade studier i renässansens mångfacetterade värld. Redan i unga år var han fascinerad av dess kreativa uttryck och flöde av influenser som hela tiden befruktar helheten, samtidigt som man entusiastiskt grävde ner sina fötter i antikens rika mylla. Här kan man verkligen tala om ett europeiskt utvecklingsblock!
Välkommen till Europahuset plan 2 kl 13.00 den 27 mars


fredag 10 mars 2017

Lunchklubben 2017 möte III med Katarina Areskoug Mascarennhas

Lunchklubb med Chefen för Europeiska kommissionens representation i Sverige Katarina Areskoug Mascarennhas

Katarina Areskoug Mascarenhas

Som skall berätta för oss om Utmaningar och möjligheter i dagens EU-arbete.

Katarina Areskoug Mascarenhas har tjänstgjort bl.a. vid Utrikesdepartementet, Statsrådsberedningen och vid Sveriges ständiga representation i Bryssel.  Hon var statssekreterare med ansvar för utrikes- och EU-frågor mellan åren 2010 och 2014, innan hon den 1 mars 2015 blev chef för kommissionens representation i vårt land.

Datum: Onsdagen den 29 mars  kl. 12.15

Plats: Oddfellowhuset, Västra Trädgårdsgatan 11

Pris: Kronor 170 för lunch och föredrag (gärna jämna pengar). Gäster är välkomna!

Anmälan senast den 27 mars kl. 10.00 till Pernilla Lindh (email : lindhpernilla@gmail.com el tel 08-43764273)
Vid senare eller utebliven avanmälan kan det hända att vi ändå måste ta betalt för lunchen.

Till nästa lunchklubb den 26 april kommer journalisten och frankrikekännaren  Ingmarie Froman för att berätta om hur det går i det franska presidentvalet.

måndag 6 mars 2017

Lunchklubben 2017 möte II med Staffan S. Carlsson

Lunchklubben besöktes den 1 mars av ambassadören Staffan S. Carlsson som efter att ha tjänstgjort många år som ambassadör i Berlin nu ställde frågan om vi framöver får "Ett europeiskt Tyskland eller ett tyskt Europa?"
Under alla förhållanden torde vi fortsatt kunna räkna med ett starkt Tyskland, även om utgången av valet i höst av förbundskansler är något osäker.
Staffan Carlsson började och slutade med visdomsord av Thomas Mann och underströk historiens gång för förståelsen av tysk politik.

Lunchklubben hade samlat ett rekordstort antal deltagare (76 st) som alla kände sig stark berikade av anförandet.

Staffan S. Carlsson har som diplomat tjänstgjort vid ett stort  antal beskickningar från norr till söder, öst och väst. Han har varit ambassadör, förutom i Tyskland, i Budapest och London.

söndag 5 februari 2017

Lunchklubben 2017 möte II med Staffan S. Carlsson

Lunchklubb med Ambassadören Staffan S. Carlsson

Staffan S. Carlsson

Som ställer frågan Ett europeiskt Tyskland eller ett tyskt Europa?
Staffan S. Carlsson har som diplomat tjänstgjort bl.a. i Dhaka, Moskva och Washington. Han har varit ambassadör i Budapest, London och i Tyskland. På hemmafronten har han bl.a. varit chef för UD:s enhet för europeiska säkerhetsfrågor.

Datum: Onsdagen den 1 mars kl. 12.15

Plats: Oddfellowhuset, Västra Trädgårdsgatan 11

Pris: Kronor 170 för lunch och föredrag (gärna jämna pengar). Gäster är välkomna.

Anmälan senast den  27 februari kl. 10.00 till Pernilla Lindh (email : lindhpernilla@gmail.com el. tel. 08-43764273). Vid senare eller utebliven avanmälan kan det hända att vi ändå måste ta betalt för lunchen.

torsdag 19 januari 2017

Lunchklubben 2017 möte I - Synopsis

Sven Hirdman 2017-01-13


Paneuropeiska föreningen 18 januari 2017: Europeiska säkerhetspolitiska scenarier inför 2017 – 2018 


Även om det låter banalt att säga det, är det sant att läget i världen och i Europa präglas av osäkerhet.

Bakomliggande faktorer

Innan jag går in på de konkreta problemen i Europa och hur situationen kan komma att utvecklas, vill jag framhålla några fundamentala trender som ligger bakom många av de akuta problem vi ser:

Den första är globaliseringens effekter på befolkningen. Utan tvivel har globaliseringen i alla sina former inneburit betydande framsteg för många nationer och människor. Samtidigt är det ett faktum att den på grund av den teknologiska och finansiella utvecklingen, och även vad gäller Umwertung aller Werte, gått mycket fort fram  och lett till ökade ojämlikheter. Gini-koefficienterna har ökat i de flesta samhällen, även i Sverige, under de senaste 5-10 åren. Många människor känner inte igen sig i det nya samhället. Det leder i många fall till nostalgi, populism, protektionism och nationalism. Brexit, Trump, och invandrarfientliga partier i många länder är exempel på detta. Vi går nu igenom en anpassningsprocess i förhållande till globaliseringen, och det kommer att fortsätta i många år.

Den andra faktorn är den internationella migrationen. Den hänger naturligtvis samman med globaliseringen. Faktum är idag att bortåt 1  miljard människor i de fattigare områdena i världen, främst i Afrika, Mellersta Östern och delar av Asien och Latinamerika, vet att de lever under miserabla förhållanden och vill söka sig till länder som ger dem bättre levnadsvillkor. Denna förflyttning från Syd till Nord är bara i sin början. Västvärlden kan inte skydda sig varken genom att bygga murar eller ta emot alla migranter. Den enda mycket långsiktiga lösningen är att Nord och Syd hjälps åt att skapa anständiga levnadsvillkor i migranternas hemländer. För detta krävs institutionsuppbyggnad såväl politiskt som ekonomiskt. Innan detta kan vända utvecklingen, får vi leva med migrationstrycket och de osäkerheter och problem det skapar.

Till den tredje långsiktiga osäkerhetsfaktorn skulle jag vilja utnämna de internationella finansiella strukturerna. Vi lever i en värld där enorma strömmar av syntetiska penningmedel, mångtusenfallt större än världens BNP, dygnet runt rusar runt jorden i jakten på någon promilles högre avkastning. Bankernas och de finansiella institutionernas eget kapital är mindre än 10 procent av deras utlåning. Systemet har inneboende svagheter och är mycket känsligt för störningar. Sub-prime krisen i USA 2008 är ett exempel. Jag tror vi kommer att få se många fler och större sådana finansiella kriser.

En fjärde osäkerhetsfaktor är naturligtvis klimatet och den pågående uppvärmningen. Kritiskt är väl i synnerhet issmältningen vid Nordpolen och dess effekter, eventuellt även på Golfströmmen. Kan vi vända denna utveckling? Jag är pessimist. Man kan endast hoppas att effekterna inte blir så stora som befarat.

De konkreta problemen      

Sedan några år – några säger sedan Putins tal i München 2007, andra nämner Georgien-kriget 2008 eller konflikten om Ukraina sedan 2013 – präglas läget i Europa återigen av stark spänning mellan Ryssland och USA/Nato. Det har lett till höjd spänningsnivå även i Östersjöområdet.

De allra flesta torde vara överens om att det är ett starkt allmänintresse att denna spänningsnivå minskar. Några tror att det bäst kan ske genom containment och hårda åtgärder mot Ryssland. Jag betvivlar detta. Jag tror att det måste till en mer förstående dialog mellan USA och Ryssland, vilken leder till att bägge sidor trappar ner sina militära åtgärder i Europa. USA:s nyvalde president Trump har sagt att han vill ha en sådan säkerhetspolitisk förhandling med Ryssland. President Putin skulle uppenbarligen välkomna detta. Ryssland behöver för sin egen utveckling normala politiska och ekonomiska relationer med Väst. Är Trump trovärdig med sina uttalanden? Svårt att säga. Personligen framstår han som en osäkerhetsfaktor. Det finns också många motstridiga strömningar i Washington. Jag tror vi får vänta cirka sex månader, innan vi närmare vet vilken Trump-administrationens politik gentemot Ryssland blir och hur Ryssland kommer att respondera. Till dess består den starka militärpolitiska spänningen i Europa med stora militärövningar planerade hösten 2017.

Valet av president Trump var bl.a. ett uttryck för att USA hamnat i en situation av imperial overstretch under de senaste 15 åren. Det amerikanska folket reagerade på detta och valde en presidentkandidat som sade sig sätta Amerika först och vilja minska utlandsengagemangen, inklusive gentemot Nato. Detta har lett till att några i Europa har börjat tala om behovet av ett starkare europeiskt försvar baserat på EU. Jag tvivlar på att så mycket kommer ut av detta. Militärpolitiskt förblir Nato en stark institution och EU som alltför splittrat försvarsmässigt.

Situationen i Ukraina är en spänningsfaktor i sig med stor oenighet i Kiev och fortsatt ryskt tryck. Jag tror inte vi kommer att få se någon lösning, innan ett genombrott har skett i de rysk-amerikanska förbindelserna.

Den viktigaste händelsen inom EU-området 2016 var naturligtvis det brittiska beslutet om Brexit. Personligen är jag övertygad om att det var ett enormt misstag av och för Storbritannien. Brexit-förhandlingarna kommer att bli mycket hårda och underlättas inte av att premiärminister Theresa May framstår som tämligen dogmatisk. Hennes tal igår var imperienostalgiskt. Jag skulle t.o.m. kunna tro att förhandlingarna om Brexit blir så svåra och effekterna för Storbritannien så negativa, att det inom ett år sker ett omtänk eller en palatsrevolution på brittisk sida. Vi får väl se.  

En effekt av Brexit kan mycket väl bli ett stärkande av Eurogroup-samarbetet inom EU med egen finansminister etc. Det förefaller vara en tydlig fransk strävan. Det skulle försämra Sveriges ställning inom EU. EU Kommissionens president Jean-Claude Junker framstår som en integrist, och vi kanske kommer att få se en tydligare uppdelning inom EU i framtiden mellan Eurogruppen på ena sidan och de östeuropeiska medlemmarna plus Sverige och några till på den andra sidan.

Vad gäller det franska presidentvalet i början av maj förefaller slutvalet komma att stå mellan högerns kandidat Francois Fillon och Marine le Pen, med den unge liberalen Emmanuel Macron som en möjlig outsider och motkandidat till Marine le Pen. Socialistpartiet är i disarray efter Hollandes presidentperiod. I primärvalet de kommande veckorna utmanas premiärminister Valls av flera vänsterkandidater. Socialistpartiet är så splittrat, att dess chanser att vinna presidentvalet ter sig mikroskopiska. Partiet torde, liksom brittiska Labour, få se fram mot en lång ökenvandring.

Vare sig Fillon eller Marine le Pen vinner det franska presidentvalet kommer det att få stora säkerhetspolitiska följder i Europa. Fillon vill normalisera EU:s relationer med Ryssland, vilket även le Pen skulle göra. Hon vill därutöver ta Frankrike ur euro-samarbetet och anordna en folkomröstning om EU. Vi får hoppas att antingen Fillon eller möjligen Macron vinner.

I Tyskland förefaller förbundskansler Merkel sitta säkert och vinna sitt fjärde parlamentsval i september 2017. Hon får dock knappast egen majoritet, varför en fortsatt stor koalition med socialdemokraterna framstår som mest sannolik med hennes kanslermotståndare i parlamentsvalet, Sigmar Gabriel, som fortsatt vice förbundskansler.

I Italien är läget f.n. inrikespolitiskt rörigt. Man skall dock inte underskatta chanserna för avgångne premiärministern Renzi att återkomma vid nästa parlamentsval. I Spanien synes den skicklige, några skulle säga wily, premiärministern Rajoy fortsatt kontrollera utvecklingen. Att Katalonien skulle kunna bryta sig ur Spanien ter sig otänkbart.  
   
I Polen är det inrikespolitiska läget mycket konfliktfyllt och torde förbli så de närmaste åren så länge partiledaren Kaczynski får styra. Som följd härav förblir Polens relationer med EU:s organ ansträngda.

En möjlig ljuspunkt är de pågående förhandlingarna om Cypernfrågan. Parterna står varandra närmare än någonsin tidigare. Den besvärligaste återstående punkten är den turkiska truppnärvaron på den norra delen av ön, ca 30 000 man. Om Turkiet skulle medverka till en acceptabel slutlösning, skulle även Turkiets förhållande till EU förbättras. Något medlemskap för Turkiet i EU ligger dock inte i korten så länge Erdoğan förblir president, vilket torde bli länge. Hans ambition synes snarast vara att återupprätta ett neo-ottomanskt rike.

Sammanfattning   

Säkerhetsläget i Europa  de närmaste åren beror

- dels på de långsiktiga trender jag framhållit inledningsvis – globaliseringens effekter, den internationella migrationen, de finansiella strukturerna samt den global uppvärmningen;

- dels på hur förhållandet mellan USA och Ryssland utvecklas under Trump och Putin;

- dels på hur det går med Brexit, på presidentvalet i Frankrike och på hur EU kan förnya sig.

Riskerna är fortsatt farlig militär konfrontation mellan Ryssland och USA/Nato, att Västeuropa överväldigas av migrationskrisen och att EU-samarbetet bryter samman.

Riskerna finns, men jag tror trots allt att de kan bemästras genom klok politik och fortsatt rättvist fördelad ekonomisk tillväxt. Tidigare genomlidna konflikter och kriser fortsätter att avskräcka, hoppas jag, från nya dumheter.


Lunchklubben 2017 möte I - Referat

Sven Hirdman
Paneuropeiska lunchkluben hade den 18 januari besök av ambassadörn Sven Hirdman som initierat och med en oerhörd kunskap talade över ämnet "Europeiska säkerhetspoltiska scenarier inför 2017-2018".
Hans anförande tog sin utgångspunkt i globaliseringens effekter, den internationella migrationen, de internationella finansiella strukturerna och osäkerhetsfaktorer som klimatet och den pågående uppvärmningen för att sedan övergå till kommentarer om Europa/Ryssland, USA/Ryssland och situationen i Storbritannien, Spanien, Italien, Tyskland m.fl. länder, t.ex Polen.
Hirdman kom också in på relationerna till Kina och och hur han ser på den svenska utrikespolitiken av i dag.
Hans anförande var högeligen uppskattat och åhördes av 66 medlemmar.

måndag 9 januari 2017

Bortgång

                     En sann Europavän har gått bort


Ulf Dinkelspiel, bl.a. ambassadör och Europaminister, har gått bort. Andra kan skriva om hans insatser som finansman och hans lysande karriär, men för oss paneuropéer är han främst en av de stora gestalterna i det nutida svenska engagemanget i Europabygget. Av dåvarande handelsministern Anita Gradin i Ingvar Carlssons regering fick Ulf uppdraget att sköta Sveriges förhandlingar inför inträdet i EES (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) såväl som i sedermera EU.  Med den utnämningen visade de båda att Europa är viktigare än partipolitik. Ulf var Europaminister i den moderata regeringen 1991 - 1994. 
I Paneuropaföreningen hade vi en varm vän i Ulf. Genom åren var han ofta talare vid våra seminarier och andra arrangemang.
Vi sörjer en brilliant man och en sann Europavän.

tisdag 3 januari 2017

Lunchklubben 2017 möte I med Sven Hirdman

Lunchklubb med Ambassadören Sven Hirdman

Sven Hirdman
Sven Hirdman skall tala över ämnet Europeiska säkerhetspolitiska scenarier inför 2017-2018.
Han är en svensk diplomat med erfarenhet från flera länder samt har även varit statssekreterare i Försvarsdepartementet och Krigsmaterielinspektör i Utrikesdepartementet.
År 2015 gav han ut boken Ryssland och svensk säkerhetspolitik.

Datum: Onsdagen den 18 januari 2017 kl. 12.15

Plats: Oddfellowhuset Västra Trädgårdsgatan 11, Stockholm

Pris: 170 kr för lunch och föredrag

Anmälan senast den 16 januari  kl. 14.00 till Pernilla Lindh (lindhpernilla@gmail.com el tel 08-43764273 fr.o.m den 10 januari. Det går också att SMS :a tel 072-5357883 under hela anmälningstiden).

Avanmälan senast den 16 januari kl.14.00. Vid utebliven eller senare avanmälan kan det hända att vi ändå måste ta betalt för lunchen.