Lunchklubb 14 december Europas nya landskap - EU:s utveckling med Göran von Sydow (nu med anmälningslänk!)

 

 Europas nya landskap - EU:s utveckling 

Den 14 december är det dags för nästa lunchklubb. Vi gästas av Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Han talar på ämnet Europas nya landskap - EU:s utveckling. 

 

Europa förändras och kontinenten står inför prövningar och utmaningar som omdefinierar dess politiska, ekonomiska och sociala dynamik. Rysslands angrepp på Ukraina har inte bara utlöst en humanitär kris utan har även fungerat som en katalysator för förändringar i Europas politiska strukturer. Nationer omvärderar sina relationer och agerar i ljuset av detta nya säkerhetsläge. Klimathotets ökande allvar skapar en ny verklighet för Europas framtid. Utvidgningsfrågan har aktualiserats där en rad länder i Östeuropa och på västra Balkan knackar nu på EU:s dörr. Göran von Sydow ger perspektiv och tankar kring Europas nya landskap och några knäckfrågor för EU:s utveckling.

 

Göran von Sydow är sedan maj 2019 direktör och chef för Sieps. Han var dessförinnan tillförordnad direktör och har arbetat som forskare i statsvetenskap vid Sieps under en längre tid. Göran har tidigare bland annat varit verksam vid Stockholms universitet och Regeringskansliet. Han har studerat vid Stockholms universitet, European University Institute i Florens, Sciences Po och Sorbonne i Paris och disputerade i statsvetenskap 2013 på en avhandling om EU-kritiska partier. 

 

Tid och plats:

Torsdag 14 december kl 12.00.

Odd Fellow, Västra Trädgårdsgatan 11

 

Pris: 215 kr. Studerande 108 kr.

 

Anmälan och betalning görs via länken nedan senast måndagen den 11 december kl 12:
Inbjudan Lunchklubben 14/12: Europas nya landskap - EU:s utveckling med Göran von Sydow (svenskalag.se)

 

Eventuella kostönskemål framförs till Zofia Tucinska,

ztucinska@gmail.com

Seminarium 6 december, 2023 Försvarsindustrisamarbetet inom EU – läge och utveckling

Försvarsindustrisamarbetet inom EU 

– läge och utveckling

Seminariet belyser utvecklingen av försvarsindustrisamarbetet inom EU i ljuset av kriget i Ukraina, sannolik utveckling av detta samarbete mot bakgrund av geopolitiska förändringar, vilken roll som svensk försvarsindustri kan spela samt belyser konsekvenserna för EU-samarbetet i stort av den utveckling som skett vad gäller samarbetet på försvarsindustriområdet. 

Seminariet anordnas av Svenska Paneuropaföreningen tillsammans med EU-kommissionen i Sverige. 

Plats:         Europahuset, Regeringsgatan 65, 

Tid:            Onsdagen den 6 december kl. 10.30–12.00. Kaffe från kl. 10.00. 

Anmälan:  Inbjudan: Försvarsindustrisamarbete inom EU 6/12 (svenskalag.se)

 

Programmet för seminariet

10.30         Inledning, Erik von Pistohlkors, Kommissionens Stockholmskontor, och Gunnar Hökmark, ordförande i Paneuropaföreningen

10.40          Utvecklingen av försvarsindustrisamarbetet I ljuset av Ukraina-kriget (via länk), Dr Gustaf Winroth, bitr. enhetschef, generaldirektoratet för försvar, industri och rymd 

10.55           Svensk försvarsindustri och EU – en översikt, Niklas Alm, stf generalsekreterare SOFF

11.05           Svenska försvarsföretag och EDF,  Sofi Nilsson, EDF-kontoret FMV 

11.15           Saab,   Marcus Nadelius

11.25           Frågor till panelen (Alm, Winroth, Nadelius)

11.50-12.00   Avslutning Gunnar Hökmark

Bakgrund:
Vid mötet  i Versailles i mars 2022 konstaterade EU:s stats- och regeringschefer att ” in view of the challenges we face and in order to better protect our citizens ….we must …..develop further incentives to stimulate member states` collaborative investments in joint projects and joint procurement of defence capabilities”.
 
Ursula von der Leyen har i ett anförande understrukit att ” we need further bold steps in the next five years towards a genuine European Defence Union…I intend to strengthen the European Defence Fund to support research and capability development. In doing so we will open up major new opportunities for our high-tech industries and other parts of our economy.
 
I linje med dessa uttalanden har en rad åtgärd vidtagits för att förstärka unionens försvarsförmåga och för att möjliggöra ett omfattande stöd till Ukraina av vapen och ammunition.
 
Den 20 mars 2023 enades rådet om en strategi i syfte att tillhandahålla en miljon enheter artilleriammunition för Ukraina i en gemensam insats under de kommande 12 månaderna. Rådet uppmanade medlemsländerna att gemensamt upphandla ammunition och, på begäran, robotar från den europeiska försvarsindustrin och Norge inom ramen för ett existerande projekt som samordnas av Europeiska försvarsbyrån eller genom kompletterande medlemslandsledda förvärvsprojekt.
 
Rådet uppmanade också kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att skyndsamt stödja en ökning av den europeiska försvarsindustrins tillverkningskapacitet, säkra leveranskedjor, underlätta effektiva upphandlingsförfaranden, åtgärda brister i tillverkningskapaciteten och främja investeringar.
 
I juli 2023 enades rådet om en förordning om stöd till tillverkning av ammunition. Genom förordningen kommer man att kunna mobilisera 500 miljoner euro från EUs budget för att stödja en ökning av tillverkningskapaciteten för produktion av mark/mark- och artilleriammunition och robotar.

Välkommen på "Elvakaffe" 11/11 på 105-årsdagen av vapenstilleståndet efter Första Världskriget

Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningen har sedan 2012 arrangerat sammankomster den 11 november för att uppmärksamma årsdagen av vapenstilleståndet efter Första världskriget.

Eftersom årsdagen i år infaller på en lördag bestämde vi oss för att ge evenemanget en lite annorlunda form än tidigare. Vi gör det i form av ett elvakaffe, d.v.s. exakt 105 år sedan vapenstilleståndet trädde ikraft, och begränsar det till en timme.

Det äger rum kl 11-12 i Stockholmsrummet under medeltidsvalven en trappa ned på Restaurang Kaffegillet, Trångsund 4 (den lilla gränden som går bakom Storkyrkan mellan Stortorget och Storkyrkobrinken i Gamla Stan).

Kaffe/té och äppelkaka med vaniljsås serveras. Kostnad 140 kr/person.

Anmäl er här: Inbjudan: "Elvakaffe" 11/11 på 105-årsdagen av vapenstilleståndet efter Första Världskriget (svenskalag.se)

Pga lokalens storlek måste deltagandet  dessvärre begränsas till 50.

Program:

• Välkomstord av Ewa Hedlund, ordförande, Svenska Europarörelsen

• Imperiedrömmars återkomst - Ett alltjämt farligt arv från Första världskriget, Mats Åberg, F.d. ambassadör bl.a. vid Europarådet och i Rumänien

• Vägen framåt efter Ukrainakriget: Rättsstaten är en förutsättning får internationell fred och säkerhet, Hans Corell, F.d. Undergeneralsekreterare för rättsliga frågor i FN

• Frågor och diskussion med publiken

• Avslutningsord av Gunnar Hökmark, ordförande, Svenska Paneuropaföreningen

Hans Corells anförande kommer att utgå ifrån det nyttiga kompendiet

Rule of Law – A guide for politicians. A Guide elaborated under the auspices of the Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law at Lund University, Sweden, and the Hague Institute for the Internationalisation of Law (HiiL), the Netherlands (Ca 40 sidor fritt tillgänglig på nätet på 26 språk). Det kan laddas ned med följande länk:https://rwi.lu.se/publications/rule-law-guide-politicians/ 

Det finns också en direkt länk till den Svenska översättningen: https://rwi.lu.se/app/uploads/2013/01/Rattsstaten-En-handledning-for-politiker.pdf

Lunchklubben 26/9: Mottagarna av Årets europé 2023

Tisdag den 26 september arrangerades Paneuropaföreningens lunchklubb med mottagarna av priset Årets europé 2023. Det är Alina Zubkovych och Alyona Kashyna, ordförande respektive vice ordförande i Nordic Ukraine Forum, som har utsetts till Årets Européer för sin kamp mot Rysslands brutala krig mot Ukraina.

Vi fick möjlighet att möta dem vid lunchklubben, där de berättade om situationen i Ukraina och sitt arbete inom Nordic Ukraine Forum.
 
Tid och datum: Tisdag den 26 september kl. 12.00. Lunch serverades i anslutning till föredraget.
Plats: Odd Fellow, Västra Trädgårdsgatan 11A, Stockholm

 
Utmärkelsen Årets Europé tilldelas en person/personer som ”har bidragit till att främja samarbetet mellan folken i Europa i syfte att stärka fred och frihet, kulturell förståelse och social samhörighet.” I juryn som utser Årets Europé för finns företrädare för Svenska Europarörelsen, Svenska Paneuropaföreningen, Svenska Kvinnors Europanätverk och Unga Européer.
 
Juryns Motivering för Årets Européer 2023
Alina Zubkovych och Alyona Kashyna har genom sitt outtröttliga arbete för Nordic Ukraine Forum bidragit till att öka kunskapen om Ukraina, dess folk och dess kultur. De har byggt broar mellan Norden och Ukraina vilket resulterat i ett mer välinformerat debattklimat i Sverige. De har med sina aktiviteter sett till att fokus fortsätter att riktas mot Putins hänsynslösa anfallskrig och vilka konsekvenser det fått för det ukrainska folket och samhället. De har inte bara arbetat med demonstrationer mot kriget och kulturella aktiviteter utan har också på ett empatiskt sätt tagit emot och hjälpt dem som tvingats fly krigets fasor. Zubkovych och Kashyna har på ett föredömligt sätt lyft fram Ukraina som en europeisk nation. Nordic Ukraine Forum visar upp civilsamhället när det är som allra bäst.

Lunchklubben 15/9: 20 år efter euroomröstningen – nytändning i valutadebatten?

”Den frågan är inte på bordet. Sverige har en svensk krona och vi har haft en folkomröstning om detta", svarade finansminister Elisabeth Svantesson i en intervju tidigare i år på frågan om huruvida Sverige kommer att byta valuta till euro.

Sedan dess har den svenska kronan slagit nya bottenrekord. För tio år sedan kostade en euro lite mindre än nio kronor. I dag ligger växelkursen på strax under tolv kronor. Utvecklingen har väckt liv i debatten om Sveriges eventuella anslutning till euron. Och euroopinionen växer så det knakar. Mellan Statistiska centralbyråns senaste två mätningar ökade andelen positiva med drygt 30 procent. Enligt Eurobarometern är en majoritet av svenskarna numera för att Sverige ska byta valuta.

Många som i dag är vuxna var inte röstberättigade – eller ens födda – vid 2003 års folkomröstning. Hur länge bör svenska politiker känna sig bundna av omröstningens utfall? Hur ser förutsättningarna ut för en svensk euroanslutning i dag? Och var står riksdagspartierna i frågan?

Den 14 september i år fyllde EMU-omröstningen 20 år. Dagen efter, fredagen den 15 september, gästades lunchklubben av Svenska Paneuropaföreningens ordförande Gunnar Hökmark och styrelseledamot Emil Källqvist, som tillsammans diskuterade Sveriges relation till euron.

Tid och datum: Fredagen den 15 september kl. 12.00. Lunch serveras i anslutning till föredraget.

Plats: Odd Fellow, Västra Trädgårdsgatan 11A i Stockholm

Lunchklubben 9/6: Frysta ryska tillgångar ska återuppbygga Ukraina

Gäst på lunchklubben 9 juni var Anders Ahnlid, som ledde en EU-arbetsgrupp under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd som undersöker hur frysta ryska tillgångar kan användas för att återuppbygga Ukraina. Under lunchklubben berättade han mer om gruppens arbete och vägen framåt.

 

Anders Ahnlid är generaldirektör för Kommerskollegium sedan 2020. Han var dessförinnan Sveriges ambassadör i Finland, efter att ha varit chef för Sveriges EU-representation. Han har också bland annat varit utrikesråd för internationell handelspolitik och inre marknaden på UD och Sveriges ambassadör för OECD och Unesco i Paris.

Arbetet i FN:s oberoende internationella undersökningskommission om Ukraina, Webbinarium 8 juni kl. 15.00

I samband med den nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna som gick av stapeln i Helsingfors tidigare i år kom Erik Møse, som lett FN:s oberoende kommission rörande krigsbrott i Ukraina, och presenterade kommissionens rapport som publicerades den 15 mars. Presentationen ägde rum den 8 juni kl. 15.00 svensk tid och sändes via länk.

Erik Møse har tidigare varit domare i Norska Høyesterett, domare i Europadomstolen samt president i FNs krigsförbrytartribunal för Rwanda med mera. Presentationen arrangeras av Nordiskt forum för en levande europakonvention som sedan 2022 är huvudman för den nordiska rättegångstävlingen i samarbete med lokalorganisationen och advokatbyrån Hannes Snellman. FN-rapporten återfinns här.

Lunchklubben 22/5 om EU:s arbete i Ukraina med Fredrik Wesslau

 

Måndag den 22 maj var det dags för en ny lunchklubb om ett högaktuellt ämne: EU:s arbete i Ukraina. Gästtalare är Fredrik Wesslau från Utrikespolitiska institutet, som har färska erfarenheter av att själv jobba på marken i Ukraina. Mer information följer nedan.

 

Som vanligt ägde lunchklubben rum i Odd Fellow-huset på Västra Trädgårdsgatan 11, med start kl. 12.00.

EU:s arbete i Ukraina

 

Den 22 maj gästades vi av Fredrik Wesslau, som till i december 2022 arbetade som biträdande chef för EU Advisory Mission Ukraine (EUAM). Han pratade om EUAM:s arbete i Ukraina – särskilt om hur de hanterade krigsutbrottet och hur de styrde om verksamheten för att på olika sätt stödja Ukraina. Han berörde också hur han ser på Ukrainas fortsatta inlemmande i Europa.

 

Fredrik Wesslau är Distinguished Policy Fellow på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Fram till december 2022 var han alltså baserad i Kyiv, för EUAM. Han har tidigare arbetat för FN, EU och OSCE, i Kosovo, södra Kaukasus och Sudan/Sydsudan samt för att motverka piratverksamhet i Indiska Oceanen. Fredrik har även varit chef för Europaprogrammet på European Council on Foreign Relations (ECFR). Han har magisterexamen från Columbia University och Science Po, Paris, och en fil kand från London School of Economics.

Energimarknaden i EU och i Sverige 15 maj

Sverige har normalt ett stort energiöverskott och är bland de länder i EU som exporterar mest el. Vi är också oberoende av naturgas för vår elproduktion, den energikälla som blivit knapp på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Ändå har våra elpriser rusat. Vad beror det på? 

Beror det på EUs energimarknad och hur den fungerar eller beror det på brister i funktionen av den svenska energimarknaden såsom kapacitetsbrist i stamnätet eller brister i regleringen av elbolagens nätavgifter? Ju större det svenska elbehovet blir desto viktigare blir också aspekter på vår energisäkerhet. Hur påverkas den av EU?

Det råder stor politisk enighet om att Sveriges behov av el kommer att öka kraftigt till 2045. Beräkningarna varierar beroende på i vilken takt elektrifieringen av industri, transporter och övriga samhället går. Även energieffektivisering och digitalisering spelar in. 

Hur hänger allt detta ihop? Hur går prisbildningen på el till? Vilken roll spelar EU? Vilken roll spelar Sverige? Och hur kan vi tillsammans bygga en mer hållbar energiomställning?

Seminariet hölls på engelska och var ett samarrangemang mellan Svenska Europarörelsen, EU-kommissionen och Svenska Paneuropaföreningen.

Vi firade Europadagen 9 maj på Kulturhuset