Den 9 maj 1950
presenterade Robert Schuman, då fransk utrikesminister, tanken på en europeisk
union. En gemenskap för att göra krig mellan europeiska länder omöjliga, för
att försona Tyskland och Frankrike och för att göra gemensam lag till en
gemensam bas för frihet och fred. Det var bara 5 år efter andra världskrigets
slut. I grunden då en omöjlig tanke efter åren av krig.
Robert Schuman 1958.
En tid då Europas människor hade krigets sår och
ruiner nära sig. Alla de stupade, de avrättade, de försvunna och de splittrade
familjerna. Sönderbombade städer, torterade och förtryckta. Förintelsen. Att
vid den tiden låta försoningen och den gemensamma framtiden överskugga
historien var det bästa sättet att lära av den. Det var också en stor tanke.
Visionen om ett enat Europa blev så uppenbart viktig,
och visionär, eftersom järnridån och senare Berlinmuren kom att dela Europa och
dess folk. I öst förtryck och längtan efter frihet. I Väst frihet samt en vilja
att värna genom gemenskapen med varandra.
En starkare ekonomi, en starkare gemenskap, en starkare förmåga och ett
starkare europeiskt samhälle.
I dag ett Europa som har återförenats. Öst och Väst.
Sydeuropas diktaturer, Grekland, Portugal och Spanien förenade sig med den
demokratiska framtiden på 1970-talet och blev medlemmar i EU årtiondet
därefter. På Balkan kom Slovenien med samtidigt som andra Central- och
Östeuropeiska stater 2004. Kroatien kom med 2013. Serbien förhandlar och de
andra länderna är kandidatländer. Storbritannien har lämnat och och själv
blivit ensammare, och nu utsatt för ständiga diskussioner om den egna unionen
ska splittras upp. VI har alla blivit
lite svagare men likväl starka genom gemenskapen.
En inre marknad med marknadsekonomi som grund.
Gemensamma beslut med demokratin som grund. En lag som gäller för oss alla och
ger alla en frihet över gränserna.
I en värld där rysk aggression, amerikansk inåtvändhet
och den kinesiska diktaturens krav på makt blivit till utmaningar för vår
demokrati och den internationella rättsordningen har denna gemenskap blivit än
viktigare. När allt fler regimer vill legitimera system där makten står över
rätten står EU för en unik utveckling av demokrati och frihet. Det gäller de
regeringar i EU som vill göra demokratin till ett relativt begrepp och den egna
makten mer absolut men det gäller lika mycket gentemot en omvärld där despoter
gärna hjälper varandra genom att göra demokratins värden relativa till sin egen
makt.
Klimatfrågan. Utvecklingen av förutsättningarna för
artificiell intelligens. Hoten från Ryssland liksom hoten från Kina.
Extremismens attacker mot demokratin. Den globala ekonomins snabba utveckling
som är en utmaning för allas vårt välstånd. I allt detta är Europeiska Unionen
något långt mer och viktigare än en bokstavskombination som vi förknippar med
offentliga europeiska institutioner i Bryssel.
Det är de nära 500 miljoner människorna i hela
Europeiska Unionen, deras rättigheter som medborgare större än den egna
nationen, deras frihet och det ständiga utbytet dem emellan och den frihet vi delar.
Möjligheten att fatta beslut med global räckvidd. Möjligheten att möta de
globala utmaningarna. Fördelen att kunna fatta gemensamma beslut som gör att
besluten betyder långt mycket mer samtidigt som de öppnar upp våra samhällen
för varandra. Demokratins motsättningar men också demokratins gemenskap och
fred.
Inte mer perfekt än vad demokratin kan vara men just
så öppen och fri som demokratin är. En dag att vara stolt över det vi uppnått
och samtidigt inse hur mycket mer som kan göras.
Gunnar Hökmark, ordförande Svenska Paneuropaföreningen
