Lunchklubb 16 januari om mineralpolitik i Sverige och EU

Tillgången på kritiska metaller och mineral är en strategisk angelägenhet - vad gör Sverige och EU för att minska försörjningsriskerna?

Den 16 januari drar Paneuropaföreningens lunchklubb igång igen efter julledigheterna, då med tema mineralpolitik. 

Fredric Gemsjö och Lotta Lewin Pihlblad, som arbetar på enheten för Branschernas konkurrenskraft på Klimat- och näringslivsdepartementet, pratar om det arbete som pågår nationellt och i EU för att försöka minska de sårbarheter som ett stort beroende av import av metaller och mineral innebär.

Tid och plats:

16 januari kl kl. 12 
Odd Fellow, Västra Trädgårdsgatan 11 

OSA fredag den 12 januari kl. 12.

Anmälan på länken nedan:

https://wwhttps://www.svenskalag.se/svenskapaneuropaforeningen/formular/inbjudan-lunchklubben-16-1-om-

Den gröna omställningen och den snabba tekniska och industriella utvecklingen - den s k fjärde industriella revolutionen - innebär ett kraftigt ökat behov av kritiska och strategiska metaller och mineral. Exempelvis bedöms behovet av litium för batteritillverkning och energilagring öka med 89 gånger fram till år 2050. Metallernas ekonomiska betydelse i relation till risken för störningar i tillgången avgör om de är kritiska. Att säkra tillgången på kritiska metaller och mineral, och att förebygga försörjningsrisker, har mycket snabbt blivit en stor strategisk och säkerhetspolitisk fråga globalt.

Kina dominerar idag världsproduktionen av kritiska metaller med en genomsnittlig andel på 70 procent. Europa konsumerar ca 25-30% av världens metallråvaror, men producerar endast tre procent. Av detta skäl pågår nu, inom EU, ett intensivt arbete med att försöka minska sårbarheter genom att öka produktionen av metaller och mineral inom unionen. Den s k kritiska råmaterialakten som just färdigförhandlats är ett viktigt steg i detta arbete.

Sverige kan bidra till att minska, både vårt eget och EU:s importberoende, genom ökad inhemsk mineralproduktion av exempelvis grafit, litium, sällsynta jordartsmetaller eller koppar.

 

Prövningen av nya gruvverksamheter kan dock ofta ta lång tid. Den nuvarande regeringen vill därför åstadkomma snabbare och mer effektiva tillståndsprocesser för att kunna öppna nya gruvor och utveckla befintlig gruvverksamhet.

 

Lunchklubb 14/12: Europas nya landskap - EU:s utveckling med Göran von Sydow

 

Den 14 december var det dags för lunchklubb. Vi gästades av Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Han talade på ämnet Europas nya landskap - EU:s utveckling. 

 

Europa förändras och kontinenten står inför prövningar och utmaningar som omdefinierar dess politiska, ekonomiska och sociala dynamik. Rysslands angrepp på Ukraina har inte bara utlöst en humanitär kris utan har även fungerat som en katalysator för förändringar i Europas politiska strukturer. Nationer omvärderar sina relationer och agerar i ljuset av detta nya säkerhetsläge. Klimathotets ökande allvar skapar en ny verklighet för Europas framtid. Utvidgningsfrågan har aktualiserats där en rad länder i Östeuropa och på västra Balkan knackar nu på EU:s dörr. Göran von Sydow gav perspektiv och tankar kring Europas nya landskap och några knäckfrågor för EU:s utveckling.

 

Göran von Sydow är sedan maj 2019 direktör och chef för Sieps. Han var dessförinnan tillförordnad direktör och har arbetat som forskare i statsvetenskap vid Sieps under en längre tid. Göran har tidigare bland annat varit verksam vid Stockholms universitet och Regeringskansliet. Han har studerat vid Stockholms universitet, European University Institute i Florens, Sciences Po och Sorbonne i Paris och disputerade i statsvetenskap 2013 på en avhandling om EU-kritiska partier. 

 

Tid och plats:

Torsdag 14 december kl 12.00.

Odd Fellow, Västra Trädgårdsgatan 11